Mykoplasma är en typ av bakterie som skiljer sig från många andra genom att den saknar en cellvägg. Det gör den svårare att behandla med vissa typer av antibiotika, som penicillin, som normalt angriper bakteriers cellväggar. Mykoplasma-bakterier kan orsaka infektioner i olika delar av kroppen, men det är främst Mycoplasma pneumoniae som är känt för att orsaka luftvägsinfektioner. Denna bakterie är ansvarig för en form av lunginflammation som ibland kallas ”gående lunginflammation” eftersom symtomen ofta är milda, och många fortsätter med sina dagliga aktiviteter trots att de är infekterade.
Vad är Mycoplasma pneumoniae?
Mycoplasma pneumoniae är den bakterie som oftast associeras med luftvägsinfektioner, och den smittar genom droppsmitta, det vill säga via hostningar, nysningar eller nära kontakt med smittade personer. Mykoplasmainfektioner är vanliga, särskilt under hösten och vintern, och drabbar ofta barn och unga vuxna. Symtomen kan vara milda och gradvis utvecklas över flera dagar. De vanligaste symtomen inkluderar torrhosta, halsont, lätt feber och trötthet. I vissa fall kan infektionen utvecklas till en lunginflammation, där hostan blir värre och febern högre.
När bör man ta ett mykoplasma-test?
Eftersom symtomen på en mykoplasmainfektion kan likna andra luftvägsinfektioner, som förkylning eller influensa, kan det vara svårt att avgöra om det verkligen är Mycoplasma pneumoniae som orsakar besvären. Det är därför viktigt att ta ett test för att säkerställa diagnosen, särskilt om symtomen är långvariga eller om du har varit i kontakt med någon som fått diagnosen.
Man bör överväga att ta ett mykoplasma-test om man upplever följande symtom:
Torrhosta som varar längre än en vecka.
Ihållande halsont och lätt feber.
Trötthet eller svaghet som inte går över.
Om du har varit i närheten av någon som har diagnostiserats med mykoplasma.
Om symtomen försämras och utvecklas till en lunginflammation med hög feber och andningssvårigheter.
Hur går ett mykoplasma-test till?
Ett test för mykoplasma kan utföras på olika sätt, beroende på vilken typ av vårdinrättning man besöker och hur omfattande symtomen är. Det finns främst två typer av test som används för att diagnostisera en infektion med Mycoplasma pneumoniae.
PCR-test (Polymerase Chain Reaction): Detta test är mycket känsligt och kan identifiera små mängder av bakteriens DNA i prover från hals eller näsa. Vid testet tas ett prov från svalget eller näsan med en bomullspinne, liknande metoden för ett vanligt influensatest eller Covid-19-test. PCR-testet ger ett mycket noggrant resultat och kan snabbt avgöra om det finns en aktiv infektion. Detta test är det vanligaste och mest tillförlitliga för mykoplasma.
Serologi (antikroppstest): Detta test mäter mängden antikroppar mot Mycoplasma pneumoniae i blodet. Kroppen producerar dessa antikroppar som ett svar på infektionen. Detta test används ofta för att kontrollera om du har haft en mykoplasmainfektion tidigare. Eftersom det tar tid för kroppen att bilda antikroppar kan detta test dock vara mindre effektivt för att upptäcka en ny infektion.
Behandling och vad man gör efter ett positivt test
Om testet visar att du har en aktiv infektion med Mycoplasma pneumoniae, är behandling med antibiotika nödvändig. Eftersom bakterien saknar cellvägg är antibiotika som påverkar proteintillverkningen, till exempel erytromycin eller doxycyklin, effektiva. Behandlingen brukar vara mellan en till två veckor, beroende på hur allvarlig infektionen är. För mildare fall kan symtomen försvinna på egen hand utan antibiotika, men i mer allvarliga fall kan det vara nödvändigt för att undvika komplikationer, såsom en svår lunginflammation.
Det är också viktigt att vila och dricka mycket vätska under sjukdomsförloppet. Om du testar positivt för mykoplasma och har symtom bör du också undvika nära kontakt med andra människor för att minska risken för att smitta andra.
Slutsats
Mykoplasma är en relativt vanlig bakterieinfektion som ofta ger milda symtom men som i vissa fall kan leda till mer allvarliga luftvägsproblem, såsom lunginflammation. Ett mykoplasma-test, antingen genom PCR eller serologi, kan hjälpa till att säkerställa diagnosen och se till att rätt behandling sätts in i tid.